Full listning av seminarierna
Här listas alla seminarier
Här listas alla seminarier
För att skapa förutsättningar för en säker vård krävs att hälso- och sjukvården, samt omsorgen, är patientfokuserad, kunskapsbaserad och organiserad för att skapa förutsättningar för en säker vård. Ett sätt att skapa en säker väg är processorienterat arbetssätt där man beskriver hela vägen i olika processer. Det ger en möjlighet att skapa förståelse för hur helheten samverkar över verksamhets- och organisationsgränser samt skapar ett värde för patienterna. I detta seminarium berättar tre landsting om hur de arbetar med sina vårdprocesser.
Läns- och gränsövergripande processorienterat arbetssätt i hela förvaltningen
Jörgem Striem, hälso- och sjukvårdschef Landstinget Sörmland
Bo Danielsson, Medicinklinken Mälarsjukhuset
Sofia Jansson, Utvecklingsenheten Landstinget Sörmland
Säkra övergångsställen i vården, om behandlingslinjer som processer
Monika Johansson, Kvalitets- och patientsäkerhetschef Landstinget i Västernorrland
Markus Kallionen, Primärvårdsdirektör Landstinget i Västernorrland
Processorienterat arbetssätt med hjälp av metoddokument
Charlotte Carlsson, Värnamo sjukhus Landstinget i Jönköpings län
Ewa Johansson, Värnamo sjukhus Landstinget i Jönköpings län
Kompetensutveckling inom kunskapsstyrning
Åsa Törnkvist, Sveriges Kommuner och Landsting
Ledare för seminariet är Jesper Stenberg, enhetschef på enheten för Strategisk Kvalitetsutveckling Region Skåne. Jesper har lång erfarenhet av förbättringskunskap, ledarskap, ledningssystem och uppföljning och har genom forskarutbildning på Medical Magement Centre på Karolinska Institutet fördjupat sig inom forskningsmetoder, organisationsteori och förbättringskunskap.
Att öka tillgängligheten till vården för patienten gör resan säkrare. Att snabbt komma i kontakt med vården gör patienten trygg och ger ett ökat förtroende för vården. Men tillgänglighet handlar inte bara om den fysiska tillgängligheten utan lika mycket om kunskapstillgänglighet – hur vi kommunicerar med patienten och hur patienten uppfattar informationen från vården. Vilken information får patienten om sina val, möjligheter och rättigheter? Hur kan patienten på bästa vis förbereda sig för sitt besök ? Hur kan bättre tillgänglighet och kommunikation göra patientens resa säkrare?
Den 1 januari 2105 får vi även en ny patientlag som stärker patientens rätt till både ökad information och ökad rätt att välja vårdgivare. Hur påverkar det tillgänligheten för patienten?
Ökad tillgänglighet ger ökad förståelse.
Tillgänglighet både innanför och utanför dörrarna ökar förståelse för patienten och patientens förståelse för vården. Vårdcentralen Drottninghög i Helsingborg har under ett par år arbetet aktivt för att förbättra tillgänglighet, kommunikationskompetens och arbete med förebyggande insatser för de särskilt utsatta.
Isabell Westman, Vårdcentralen Drottninghög, Helsingborg
Målet är att kundtjänsten ska bidra till att landstingets verksamheter uppfyller kraven på en patientsäker vård
Ett förbättringsarbete inom kundtjänsten i Landstinget i Örebro ledde till Sveriges bästa Kundtjänst! Fokus i förbättringsarbetet har varit områdena tillgänglighet, tillförlitlighet och interaktion med en gemensam värdegrund att kunden är i centrum. Örebros kundtjänst inspirerar idag många andra till bättre bemötande, tillgänglighet och kommunikation.
Björn Emmerik, områdeschef kundtjänst, lednings- och verksamhetsstöd Örebro Läns Landsting
Kristian Landmark, kvalitetsutvecklare Örebro Läns Landsting
Ny patientlag stärker patientens tillgänglighet till vården
Eva Westerling, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting
En viktig del i patientsäkerheten är att det under vårdprocesserna, t ex när patienten överförs mellan enheterna, finns tillgång till aktuell, tillräcklig och tillförlitlig information om patienten. Men även om det finns information så ska den kommuniceras mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter. Det är väl känt att strukturerad och standardiserad informationsöverföring bidrar till att patientens väg genom vården blir säkrare. På det här seminariet får vi några exempel på säker kommunikation med hjälp av enkla metoder och hjälpmedel.
Arbeta med en fastställd struktur så minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas
Jon Ahlberg, Patientförsäkringen LÖF
Med SBAR i journalen tappas ingenting bort
Gunilla Henricsson, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Pia Fagerberg, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Liselott Olsson, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Eva Söderstedt, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Så får vi medarbetarna att använda MEWS naturligt i sitt arbete
Lina Sövgren, sjuksköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Annika Malmquist, verksamhetschef VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Kerin Lindkvist , sjuksköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Catharina Bing, undersköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Lena-Marie Olsson,undersköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Rak kommunikation med hjälp av åtgärdsplan
Karsten Ahlbeck, överläkare Capio St Görans sjukhus Stockholm
Ledare för seminariet är Jon Ahlberg, fd chefläkare på Patientförsäkringen LÖF. Han har i många år arbetat för och har arbetat ökad patientsäkerhet i vården och har bl.a. drivit projekt för säker förlossningsvård, säker kirurgi, reduktion av infektioner vid höft- och knäplastikkirurgi och SBAR.
Samverkan i team kan se ut på många sätt och teamarbete äger rum i flera olika sammanhang men gemensamt är att olika kompetenser kompletterar varandra för att nå bästa resultat. Multiprofessionellt arbete syftar till att ge kontinuitet i vården, att underlätta bedömningar, att finna problem och hitta lösningar för att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Trots goda resultat för både arbetsmiljö och patientsäkerhet så kan det vara svårt för team att få fäste i sjukvårdens hierarkier och teamen får inte alltid tillräckligt stöd i organisationen för att arbeta effektivt. I detta seminarium ger vi några exempel på vad som krävs för att teamet ska kunna fungera patientsäkert i vardagen.
Regelbunden simuleringsträning av team skapar högre patientsäkerhet i omhändertagandet av kritiskt sjuka barn.
Thierry Dewez, sjuksköterska Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset Linköping
Per Odelberg Johnsson, överläkare Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset Linköping
Simulering är en effektiv metod för att träna kommunikation, samarbete, beslutsfattande, situationsmedvetande och stresshantering i ett team.
Gunilla Bolinder, Kliniskt träningscenter Karolinska Universitetssjukhuset
Geriatriska team minskar missar och bidrar till att utlokaliserade patienter får likvärdig vård
Claes Dahlgren, arbetsterapeut Internmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Maria Olsson, sjukgymnast Internmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Mångbesökare tas hand om av ett multiprofessionellt team
Sara Wireklint, Akutcentrum Centrallasarettet Växjö Landstinget Kronoberg
Bodil Sjöberg, Akutcentrum Centrallasarettet Växjö Landstinget Kronoberg
Säkerhetskulturen är en oerhört viktig grund för att skapa en säkrare väg för patienten, där säkerhetskulturen genomsyrar allt arbete med patientsäkerhet, från ledning och styrning till hur medarbetarna och vårdteamen förhåller sig till risker i olika arbetsmoment. De senaste åren har alla landsting genomfört mätningar av patientsäkerhetskulturen bland sin personal, det ger möjlighet till att identifiera starka och svaga områden samt en grund för diskussioner och utvecklingsarbete på den egna enheten.
Men vad gör vi med resultaten och hur kan vi arbeta för att förbättra patientsäkerhetskulturen? Går det att förändra attityder? Här berättar fyra landsting hur de arbetat med frågorna.
Vad ser vi nationellt i patientsäkerhetskultursmätningen?
Mita (Marita) Danielsson, Landstinget Östergötland och Sveriges Kommuner och landsting
Röster om patientsäkerhetskultur – en analys av öppna svaren från patientsäkerhetskulturmätningen
Johan Frisack, Nordic School of Public Health, NHV, Göteborg
Patientsäkerhetsronder - erfarenheter från Landstinget i Östergötland
Carin Ericsson och Mita (Marita) Danielsson
Regelbundna patientsäkerhetsronder - erfarenheter från Akademiska sjukhuset
Kristina Holmberg och Margareta Öhrvall
HCRM, hur bidrar det till säkerhetskultur?
Isis Amer Wåhlin och Per Svensson Vrinnevisjukhuset, Norrköping
Kulturförändring med hjälp av CRM- säkert teamarbete, på Astrid Lindgrens barnsjukhus
Karin Pukk-Härenstam och Gunilla Henricsson, Karolinska sjukhuset, Stockholm
Kan vi bli bättre på att ta tillvara patientens åsikter när vi utreder skador i vården?
Patientnämndens förvaltning i Stockholms län beslöt att tillfråga patienter/anmälare om de anser det har uppkommit skada, vårdskada eller risk för skada i vården och jämförde sedan detta med vårdens yttrande. Av de tillfrågade ansåg 63 % att de blivit skadade i vården men enligt vårdens yttrande bedömdes endast 7% ha drabbats av vårdskada.
Kvalitetsregistret Gynop har frågat patienter om de anser sig ha komplikationer efter operation. 30% av de patienter som anser sig ha komplikationer, bedöms av ansvarig läkare som okomplicerad. Hur kan skillnaden vara så stor? Hur många patienter lämnar vården i tron att de har blivit skadade i vården, på ett eller annat sätt?
På det här seminariet får vi några olika exempel/fall på diskrepans mellan vårdens uppfattning och patientens. I ett samtal mellan myndigheter, vårdpersonal och patienter diskuterar vi fallen och hur vården kan bli bättre på att lära av patienternas åsikter.
Medverkande:
Renate Cremer, Patientnämnden Stockholm Läns Landsting
Lena Mansnerus, Patientförsäkringen LÖF
Gunnar Moa, Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Birgitta Renström, kvalitetsregistret Gynop, Norrlands universitetssjukhus
Torie Palm Ernsäter, Svensk Sjuksköterskeförening
Johan Hammarström, Reumatikerdistriktet i Stockholms län, Reumatikerförbundet
Framsteg och utmaningar i patientsäkerhetsarbetet
René Amalberti, med dr, professor och patientsäkerhetsexpert vid Haute Autorité de Santé, Frankrike
René räknas till ett av de ledande namnen inom patientsäkerhet i världen. Han har lett flera stora europeiska forskningsprogram med inriktningar på samspelet mellan teknik och människa i komplexa organisationer. Här berättar han om vilka utmaningar vi står inför.
Patienten säkra väg genom vården
Med konferensens tema vill vi belysa var de största patientsäkerhetsriskerna finns, vilka möjligheter som finns att göra bättre och hur man arbetar på alla nivåer inom organisationer. Hur gör vi patientens resa säker?
Skapa ett engagemang på alla nivåer!
Dr Andrew Longmate, National Clinical Lead for Patient Safety The Quality Unit, The Scottish Government och berättar om deras arbete.
Skottland har visat, och fortsätter att bevisa, att ett landsomfattande strategiskt förhållningssätt kan leda till oanade förbättringar av patientsäkerheten. Förbättringen är ett resultat av fokusering på ökad kapacitet och förmåga; en tydlig och återanvändbar modell för förbättringar, användning av tillförlitliga it-system och ett engagemang av personal och ledarskap. Allt hålls ihop av gemensamma värderingar att varje skotte har rätt att få bästa möjliga vård.
Välj ett av nedanstående seminarier
Välj ett av nedanstående seminarier.
Inspirations- och fördjupningsseminarier 17.30-18.15. Våra extra seminarier som ger dig inspiration och djupare kunskap! Du väljer själv om du vill gå på ett av dessa seminarier eller heller ägna tiden åt att möta kollegor, titta på posterutställningen eller lyssna till musik.
Resiliens, säkerhet 2 eller safety 2
Lokal: Viktoriahallen
Teorier bakom varför olyckor inte inträffar. Att fokusera på det som går rätt ändrar definitionen av säkerhet från ”undvika att något går fel” till ”att se till att allt går rätt”. Det är teorin bakom Säkerhet 2 (Safety 2, Resilians) och handlar om förmågan att lyckas att hålla antalet avsiktliga och acceptabla resultat är så hög som möjligt. Säkerställa att så mycket som möjligt går rätt.
René Amalberti, med dr, professor och patientsäkerhetsexpert vid Haute Autorité de Santé, Frankrike
Richard Cook, med dr, professor, KTH Stockholm
Ekonomiska konsekvenser av patientsäkerhetsbrister
Lokal: T1
Nu visar en ny rapport från SKL att undvikbara skadorna kostar 8 miljarder kronor om året. Kostnaderna för skador och vårdskador är baserade på resultatet av journalgranskning under 2013. Under seminariariet diskuteras rapporten och en fördjupad bild ges.
Hans Rutberg, professor och patientsäkerhetsexpert Sveriges Kommuner och Landsting
Einar Sjölund, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting
Hur kan gott ledarskap få engagemang i hela organisationen?
Lokal: C6-C7
I ett samtal med Dr Andrew Longmate fördjupar vi oss i frågan hur ett ledarskap som bygger på engagemang kan starta stora förändringar. Kan vi starta liknande arbete i Sverige? Kommentarer och inspel från inbjudna gäster. Pelle Gustafsson, Patientförsäkringen LÖF leder samtalet.
Värd i vården - vågar du utmana dig själv för att göra mer värdskapliga val?
Lokal: T2
Vad gör skillnaden mellan ett bra och ett mindre bra möte? Vad kan jag göra för att bidra till skillnaden? Hur kan vi vara goda värdar i en vårdmiljö ? Vad har jag själv att vinna på det? Här får vi en inspirerande inblick i Det goda värdskapet - konsten att få människor att känna sig välkomna.
Helena Jönsson, VÄRDSKAPET
Fortsätt umgås med dina kollegor över en god middag! Vi serverar en två-rätters middag och showgruppen Made in Sweden tar med oss på en fartfylld underhållningsresa. En kväll för skratt och goda samtal!
Middagen kostar 450 kr exkl. moms och äger rum på Stockholmsmässan.
För dig som inte bor på hotell i närheten och vill kunna vara med på middagen så ordnar vi med ett speciellt ”piffningsrum” där du kan piffa till dig inför middagen.
Är svensk sjukvård säkrare i dag än för 10 år sedan? En redovisning av den satsning inom patientsäkerhet mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.
Eva Estling, samordnare patientsäkerhetsfrågor Sveriges Kommuner och Landsting
Hans Rutberg, professor och patientsäkerhetsexpert Sveriges Kommuner och Landsting
Lena Hellberg, ämnesråd Socialdepartementet
Samtiden är framtiden! E-hälsa och hightech ger oändliga möjligheterna för patienter och personal att tillsammans utveckla bästa vården. Hur kan vi hänga med och bli en aktiv part i den tekniska utveckling som sker nu?
Ragnar Lindblad, Swedish Medtech
Torbjörn Hägglöf, IBM
Emma Spak, Sveriges Yngre Läkarförening
Under fikat kan du välja att gå på ett fikaseminarium 10.15-10.45. Ingen föranmälan, vid fullt är det fullt.
Lokal T1.
Patientlag, stärker och tydliggör patientens ställning
Den 1 januari 2015 kommer ny Patientlag att införas. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas, möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning ska utvidgas och patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.
Sara Johansson, Socialdepartementet.
Välj ett av nedanstående seminarium.
Under lunchen kan du välja om du vill gå på ett lunchseminarium 12.45-13.15. Du väljer om något ämne intresserar dig och går dit. Ingen föranmälan, vid fullt är det fullt. Väljer du att gå på dessa seminarier kan du äta lunch efter seminaret. Hela lunchtiden är 12.30-14.00
Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården
Lokal T1
En nationell samordnare ska göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa aktörer ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälso- och sjukvårdens effektivitet.
Daniel Zetterberg, huvudsekreterare Socialdepartementet
Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar
Lokal T2
För att få en hållbar hälso- och sjukvård måste man bromsa utvecklingen av kroniska sjukdomar som står för en stor del av sjukvårdskostnaderna. Forskning och erfarenheter visar dels att många av dagens kroniska sjukdomar kan förebyggas, dels att med mer delaktiga patienter och med mer aktivt användande av nationella riktlinjer kan besvären från kroniska sjukdomar minskas.
Roger Molin, nationell samordnare Socialdepartemente
Vad ser vi i patientsäkerhetsberättelserna?
Lokal C8
Varje år måste alla vårdgivare lämna in en patientsäkerhetsberättelse. Idén är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Sveriges Kommuner och Landsting gör en bedömning av samtliga patientsäkerhetsberättelser för att se hur läget ser ut i hela landet. I år ser den samlade bedömningen bra ut, en röd tråd finns där mål och strategier hänger ihop med de åtgärder inom de områden som landstingen har valt att satsa på.
Agneta Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting
Läkemedelssäkerhet 2013 – en rapport för dig inom hälso- och sjukvården
Lokal T5
Att läkemedelsanvändning är förenat med både nytta och risk vet vi. Rapporten Läkemedelssäkerhet 2013 ska bidra till att öka medvetenheten om läkemedelssäkerhet. Den ger en sammanfattande bild av arbetet Läkemedelsverkets systematiska arbete med läkemedelssäkerhet med exempel på inrapporterade biverkningar, förväxlingsrisker, bristsituationer eller olaglig läkemedelsanvändning.
Elin Kimland, Läkemedelsverket
Gunilla Englund, Läkemedelsverket
Välj ett av nedanstående seminarium.
Min stämma i symfonin, att vara förälskad i vardagens melodi
Hur kan vi tillsammans göra skillnad och hur får jag inspiration att göra saker på hemmaplan? Anette Nilsson lär oss tre små saker som du kan förändra i vardagen som gör stor skillnad. ”Din och min stämma skapar en underbar melodi tillsammans”säger Anette och ger oss en fartfylld avslutning där vi håller takten tillsammans, tempot uppe och gör pulsen glad!
Anette Nilsson, projektledare Ledningskraft Qulturum Landstinget i Jönköping
Låttakåren tar ton!