PARALLELLA SEMINARIER Pass 2

Välj ett av nedanstående seminarier.

Att öka tillgängligheten till vården för patienten gör resan säkrare. Att snabbt komma i kontakt med vården gör patienten trygg och ger ett ökat förtroende för vården. Men tillgänglighet handlar inte bara om den fysiska tillgängligheten utan lika mycket om kunskapstillgänglighet – hur vi kommunicerar med patienten och hur patienten uppfattar informationen från vården. Vilken information får patienten om sina val, möjligheter och rättigheter? Hur kan patienten på bästa vis förbereda sig för sitt besök ? Hur kan bättre tillgänglighet och kommunikation göra patientens resa säkrare?

Den 1 januari 2105 får vi även en ny patientlag som stärker patientens rätt till både ökad information och ökad rätt att välja vårdgivare. Hur påverkar det tillgänligheten för patienten?

Ökad tillgänglighet ger ökad förståelse.
Tillgänglighet både innanför och utanför dörrarna ökar förståelse för patienten och patientens förståelse för vården. Vårdcentralen Drottninghög i Helsingborg har under ett par år arbetet aktivt för att förbättra tillgänglighet, kommunikationskompetens och arbete med förebyggande insatser för de särskilt utsatta.
Isabell Westman, Vårdcentralen Drottninghög, Helsingborg

Målet är att kundtjänsten ska bidra till att landstingets verksamheter uppfyller kraven på en patientsäker vård
Ett förbättringsarbete inom kundtjänsten i Landstinget i Örebro ledde till Sveriges bästa Kundtjänst! Fokus i förbättringsarbetet har varit områdena tillgänglighet, tillförlitlighet och interaktion med en gemensam värdegrund att kunden är i centrum. Örebros kundtjänst inspirerar idag många andra till bättre bemötande, tillgänglighet och kommunikation.
Björn Emmerik, områdeschef kundtjänst, lednings- och verksamhetsstöd Örebro Läns Landsting
Kristian Landmark, kvalitetsutvecklare Örebro Läns Landsting

Ny patientlag stärker patientens tillgänglighet till vården
Eva Westerling, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting

Patientsäkerhetsarbete i primärvården handlar om struktur, egenkontroller, dialog, rutiner och bemötande av patienter. Många tycker dock att det inte finns möjlighet att bedriva ett bra patientsäkerhetsarbete när resurser är knappa och personalomsättningen stor.

Hur kan vi hitta stöd i olika verktyg - hur kan vi förändra organisationen? Hur kan vi öka delaktigheten i patientsäkerhetsarbetet både från patienter, ledning och alla medarbetare? I det här seminariet pratar vi om hur ramverk kan hjälpa till med patientsäkerhetsarbetet i primärvården.

Manchester patient safety framework – patientsäkerhetsarbete på individnivå med hjälp av ett ramverk
Översatt från engelsk förebild, med 13 års erfarenhet, arbetar primärvården Kalmar enligt Manchester patient safety framework. Ramverket hjälper till att förklara patientsäkerhetsarbete på individnivå för att få en samsyn inom förvaltningen och hjälper till att skapa en tydlig
struktur kring patientsäkerhetsarbete med återkommande kontrollstationer.
Mikael Christiansson, allmänläkare/kvalitetsstrateg primärvården Kalmar Läns Landsting
Lars Mattson, primärvårdschef Kalmar Läns Landsting
Bengt Öberg, chefsläkare Kalmar Läns Landsting

Ramverk för patientsäkerhet
Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram ett ramverk som ger en helhetsbild över patientsäkerhetsområdet samt en struktur för patientsäkerhetsarbetet. Ramverket är ett stöd i arbetet att skapa struktur och rutiner.
Agneta Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting

En av hörnpelarna i arbetet med patientsäkerhet är att systematiskt identifiera, rapportera, analysera och utvärdera avvikelser såväl som risker samt fastställa och åtgärda de bakomliggande orsakerna som inträffat. Hur kan man arbeta med riskanalyser? Nyckeln till framgång inom avvikelsehantering ligger många gånger i att införa effektiva långsiktiga lösningar och att större fokus läggs på åtgärder, att sammanställa avvikelser och återföra dessa till verksamheten.

Hur får man avvikelsehanteringen mer effektiv och skapar mer fokus på åtgärder?
Erfarenheter frånLandstinget i Östergötland där samtliga landstingets enheter har upprättat ett handlingsprogram där enhetens rutiner och ansvar för avvikelsehanteringen enligt gällande föreskrift ska framgå. Hur har metodiken används och vilken nytta upplever verksamheten av avvikelsehanteringen?

Eva-Lena Ahlberg, verksamhetsutvecklare, Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten Landstinget i Östergötland
Anna Gunnarsson, specialistläkare Akutkliniken Landstinget i Östergötland
Eva Hellman, projektledare, Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten, Landstinget i Östergötland.

Riskanalyser av vårdens övergångar tydliggör vikten av samarbete
För de mest sjuka äldre är kvaliteten på vårdens övergångar en markör för hur sammarbetet mellan olika vårdinstanser fungerar. För att fördjupa kunskapen och lärandet om risker som finns i vårdens övergångar har en pilot med riskanalyser genomförts i Skåne. Lärdomarna var flera bland annat är det gemensamma ansvarstagande avgörande för hur säker övergången är för den enskillda vårdtagaren. En annan att fler analyser behöver göras för ytterligare lärande.

Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne
Marie Jonsson, riskanalys ledare Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Ledare för seminariet är Annica Öhrn, centrumchef Centrum för hälso‐ och vårdutveckling Landstinget i Östergötland. Annica är sjuksköterska och medicine doktor vid Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet. Annica bedriver patientsäkerhetsforskning med särskilt fokus på sjukvårdens och patientens olika rapporteringssystem vid inträffad vårdskada och på riskanalyser.

En viktig del i patientsäkerheten är att det under vårdprocesserna, t ex när patienten överförs mellan enheterna, finns tillgång till aktuell, tillräcklig och tillförlitlig information om patienten. Men även om det finns information så ska den kommuniceras mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter. Det är väl känt att strukturerad och standardiserad informationsöverföring bidrar till att patientens väg genom vården blir säkrare. På det här seminariet får vi några exempel på säker kommunikation med hjälp av enkla metoder och hjälpmedel.

Arbeta med en fastställd struktur så minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas
Jon Ahlberg, Patientförsäkringen LÖF

Med SBAR i journalen tappas ingenting bort
Gunilla Henricsson, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Pia Fagerberg, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Liselott Olsson, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren
Eva Söderstedt, anestesisjuksköterska Barnanestesin Astrid Lindgren

Så får vi medarbetarna att använda MEWS naturligt i sitt arbete
Lina Sövgren, sjuksköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Annika Malmquist, verksamhetschef VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Kerin Lindkvist , sjuksköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Catharina Bing, undersköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne
Lena-Marie Olsson,undersköterska VO Kirurgi Lasarettet i Ystad, Region Skåne

Rak kommunikation med hjälp av åtgärdsplan
Karsten Ahlbeck, överläkare Capio St Görans sjukhus Stockholm

Ledare för seminariet är Jon Ahlberg, fd chefläkare på Patientförsäkringen LÖF. Han har i många år arbetat för och har arbetat ökad patientsäkerhet i vården och har bl.a. drivit projekt för säker förlossningsvård, säker kirurgi, reduktion av infektioner vid höft- och knäplastikkirurgi och SBAR.

Förekomsten av resistenta bakterier fortsätter att öka globalt i en oroande fart. För att inte fler bakterier ska skapa antibiotikaresistens bör överflödig användning av antibiotika minskas. För att stoppa multiresistenta bakterier måste vi alla hjälpas åt, med allt i från noggrann handhygien, egenvård vid förkylningar till förståelse för när antibiotika gör nytta och inte. På det här seminariet får vi olika verktyg och metoder för att minska antibiotikaanvändningen och en bild av hur infektioner och bakterier sprids.

Hur ser det ut i framtiden om vi inte gör något nu? Vad händer i Sverige och internationellt
Stephan Stenmark, smittskyddsläkare Västerbotten Strama och vice ordförande i nationella Stramanätverket.

Infektionsverktyget stödjer arbetet för korrekt användning av antibiotika och förebyggande av VRI.
Men hur får vi verksamheterna att använda verktyget och använda sig av dess data?
Christian Blomkvist, smittskyddsläkare Landstinget i Kronoberg

Hitta andra metoder att bota sår, hur sårläkningsansvariga minskar användningen av antibiotika
Rut Öien, Rikssår

Hur kommunicerar vi med patienten om antibiotika?
Astrid Lundevall, överläkare enhetschef Strama Stockholm.

Samverkan i team kan se ut på många sätt och teamarbete äger rum i flera olika sammanhang men gemensamt är att olika kompetenser kompletterar varandra för att nå bästa resultat. Multiprofessionellt arbete syftar till att ge kontinuitet i vården, att underlätta bedömningar, att finna problem och hitta lösningar för att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Trots goda resultat för både arbetsmiljö och patientsäkerhet så kan det vara svårt för team att få fäste i sjukvårdens hierarkier och teamen får inte alltid tillräckligt stöd i organisationen för att arbeta effektivt. I detta seminarium ger vi några exempel på vad som krävs för att teamet ska kunna fungera patientsäkert i vardagen.

Regelbunden simuleringsträning av team skapar högre patientsäkerhet i omhändertagandet av kritiskt sjuka barn.
Thierry Dewez, sjuksköterska Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset Linköping
Per Odelberg Johnsson, överläkare Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset Linköping

Simulering är en effektiv metod för att träna kommunikation, samarbete, beslutsfattande, situationsmedvetande och stresshantering i ett team.
Gunilla Bolinder, Kliniskt träningscenter Karolinska Universitetssjukhuset

Geriatriska team minskar missar och bidrar till att utlokaliserade patienter får likvärdig vård
Claes Dahlgren, arbetsterapeut Internmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Maria Olsson, sjukgymnast Internmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Mångbesökare tas hand om av ett multiprofessionellt team
Sara Wireklint, Akutcentrum Centrallasarettet Växjö Landstinget Kronoberg
Bodil Sjöberg, Akutcentrum Centrallasarettet Växjö Landstinget Kronoberg

En patient och en sammanhållande journal, det vore önskeläget vad gäller dokumentation inom vården. Några av de aspekter som måste beaktas för att det ska bli verklighet är sekretess och integritet, både för patient och användare, samt tillgängligheten och säkerhet. I det här seminariet pratar vi om standardiserad terminologi, om journalen som främsta arbetsredskap och hur den öppna journalen förändrar dokumentationen.

Vinsten att strukturera journalen bättre är större säkerhet för patienten och effektivare jobb för vårdpersonalen
Carina Zetterberg, Socialstyrelsen

Journalen omvandlas från ett informationsdokument för vårdpersonalen till ett gemensamt arbetsredskap med patienten.
David Liljequist, expert it i vården Vårdförbundet

Journalen är vårt främsta arbetsinstrument
Louise Ziegler, ST-läkare medicinkliniken Danderyds sjukhus
Lena Hellström, överläkare och patientsäkerhetsläkare Danderyds sjukhus

Manual för strukturerad dokumentation som patientsäkrar och effektiviserar omvårdnadsarbetet
Helene Björck, skötare Piva Halmstad Psykiatrin södra Halland
Snezana Thorell, specialstsjuksköteska Piva Halmstad Psykiatrin södra Halland